hatbok

Idag hatar jag lite mer in english, av samma anledning som tidigare: I hate when people say "LOL" in actual, real life, conversations. This is not MSN. You know you are actually able to laugh in real life? But thinking about it I hate it when people say "LOL" on MSN as well. Fucking morons.

Kära hatbok, förlåt för att jag inte skrivit på länge, men jag har varit hemma i Amsterdam en sväng för att gå till tandläkaren (här i Tjeckien sysslar de inte med rotfyllningar, de satsar stenhårt på tandvård a la 1300-tal, det vill säga de drar ut tanden, utan bedövning, utan eftertanke). Hur som helst, så kan vi ju inte ha det, så jag drog till Amsterdam och min beloved 2000-tals-tandläkare. Och jag har fortfarande min tand kvar! På väg tillbaka till Ostrava från Amsterdam bidde jag akutsjuk och fick uppsöka ett stycke tyskt sjukhus. Jag spenderade ett par dagar och nätter där och hade äran att dela rum med en gammal tysk kärring som snarkade något så förfärligt... fast hon höll mitt hår när jag kräktes, så hon är nog förlåten. Ehm... jag har inte så mycket hat i mig idag, mest DESPAIR. Despair är inte en lika givande source för skrivande, så nu går jag och bankar mitt huvud i väggen istället.

Alltså, jag får kolik på alla dessa jäkla nyblivna mammor som tycker att det är helt ok att dra fram tutten varsomhelst! Artikeln nedan är ju helt sjuk, mamman ifråga tycker att H&M har begått brott mot de mänskliga rättigheterna när de hänvisade henne till ett privat rum när hon dragit ur tutten ur kläderna och börjat amma i affären. Tillåt mig skratta: HA HA HA HA! Helt rubbat. Fattar hon inte att folk överlag inte tycker att det är särskilt fräscht med en mammatutte i fejsan! Helt oprovocerat, här går jag och tittar på kläder och WHAM! en mammatutte i trynet. Förutom att bespara gemene man från den synen så borde hon väl ändå inse att det är bättre för både henne och ungen att amma i ett lugnt, privat rum? USCH! http://www.alltombarn.se/1.13927

This one will be in english, because I am so utterly fed up with googling swedish letters. Anyhow - today I am hating on people that dont feel any hate themself. You know, people that think it is a bad thing to be properly pissed off - people that think life is all about rainbows, sunrises and cherries! People that dont allow themselfs to get pretty fucking nasty, those are the people that end up killing others and themselfs in the end. Thats what I think.

Alltså, de kan lukta sig till rädsla, eller hur? Varje gång en svinig, hårig monstermal flyger in i lägenheten (och det är inte sällan) så reagerar jag med direkt, oåterhållen panikångest. Sedan bussar jag katterna på den. Trots att katterna utger ett direkt hot mot maljäveln så försöker den ändå jaga mig på sitt vidriga, maliga vis. Den fladdrar med sina pälsiga vingar och flyger in i mig gång på gång, trots att jag tjutande springer runt i lägenheten. What the fuck is up with that? Kan insekter lukta sig till rädsla... och attraherar det dem?

... att min jobb-laptop är av engelskt snitt och saknar en number pad - således kan jag inte använda mig av ASCI-koder när jag skriver. Så för att skriva detta inlägg måste jag googla på "svenska alfabetet" och göra en satans copy paste för varje å, ä och ö. Man skulle ju kunna tycka att jag kan koppla ett vanligt tangentbord till laptopen, men icke sa Nicke, det företaget vi har outsourcat vår business till i det här jävla u-landet (TJECKIEN! VITGLÖDGAT HAT!) har inga extra tangentbord att tillgå... och jag orkar inte gå och inhandla ett heller. Fy fan.

Jajustja! Jag hatar "business speak". Jag hatar hatar hatar "synergy" och "reinventing the wheel" och "thinking outside the box". Varje gång någon jävel försöker trycka ner den skiten i halsen på mig så dör jag lite inuti. Aj aj.

Hej min kära hatbok,

idag hatar jag ganska intensivt och allt mitt hat kanaliseras mot att ligga i sängen när man är sådär enormt jättetrött och samtidigt sådär enormt jättekissenödig och toaletten är lika långt bort som Sahara och dess gyllende sand. Och så ligger man där - dazed and confused - och riktigt fantiserar om att gå på toaletten. Man fantiserar om det tills man faktiskt i den där twilight zonen trott att man redan gjort det. Och sedan börjar blåsan bulta igen och toaletten är fortfarande som en skimrande hägring, en kissoas, så nära men ändå så långt borta...

Ja, livet är tufft.

... hur det svider i mina tänder när jag äter ett äpple. Skall det verkligen vara så? Inte för att jag tycker särskilt mycket om äpplen, men det är så sjukt enerverande att inte KUNNA fast man kanske egentligen inte VILL. Ok, nog hatat för stunden, jag måste jobba lite. Jag återkommer vid ett senare tillfälle om just hur mycket jag hatar mitt jobb. Bet you cant wait.

Jag hatar dessutom hur folk ställer sig i kassakön för högst 10 varor när de har det dubbla i sin jäkla kundvagn! The nerve! Sedan försöker de fanskapen att diskret dela upp sina varor i två högar så de kan betala två gånger och således FUSKA! Det är vid sådana tillfällen min kära säger att jag får något farligt i blicken. Det har han förmodligen rätt i.

Hej kära hatbok,

idag hatar jag hur fritt semikolon nyttjas (UTNYTTJAS!) av folk med nollkoll på hur detta vackra skiljetecken egentligen skall användas. Let me explain this to you once and for all:

"Skiljetecknet semikolon (;) används när man tycker att punkt är ett för starkt avskiljande tecken och kommatecken orsakar satsradning...
Semikolon följs normalt av liten bokstav och kan även användas vid uppräkningar för att avskilja grupper från varandra."

Här följer en mening med korrekt användande av semikolon:

Julia blev sjukt irriterad; 10 minuter senare gick hon och skapade en hatbok-blogg.